Inf 990128
Levande landsbygd
Nybyggarna i Pite lappmark sökte sig till vatten. Där fanns den
livsviktiga fisken, samtidigt som sjöarna tjänstgjorde som transportleder.
Många av dessa nybyggarsamhällen och gårdar finns fortfarande kvar, numera
som bostäder för ättlingar till dessa kämpar som bröt mark.
Numera är
fisket en hobby. En fritidssysselsättning som ändå är en livsnödvändighet,
ett andningshål för stressade nutidsmänniskor. Och vid samtal med de
boende kommer man alltid in på fisket. Somliga är besvikna över reglerade
vatten, andra talar gärna om stora fångster i "hemliga"
vattendrag.
Dragnäs var en nybyggarby. Vid den norra stranden av
Storavan bosatte sig människor för närmare 200 år sedan. Där passerade
också de som skulle till eller från kusten med varor.
I dag heter byn
Långviken och är ett bevis på levande landsbygd.
Här fanns folk redan på 1600-talet
Långviken ligger i norra delen av Storavan. Mycket i byn har
samband med fiske och sjöfart. På udden rakt över viken ligger Lars-Einar
Lundströms hus.
ARJEPLOG (NV)
Redan på 1600-talet under den första
Nasa-fjällsepoken, passerade människor Långviken.
Där fanns också ett
stall där man kunde byta hästar eller vila.
Men någon egentlig
bosättning finns inte registrerad förrän i början av 1800-talet.
Den 10
oktober 1805 behandlade häradsrätten en insyning av nybyggesland vid
Långviken åt en Eric Burman. Det är samme nybyggare som senare kom att bo
i Galtisjaur.
I domboken står det:
Två tunneland
"Bostaden 3 1/2 mil i söder från Arjeplogs
kyrka, hade sökanden anlagt på en udde, som sticker sig i söder från
Nialksberget, Dragnäs kallat, varpå sökanden sistlidna vår (1804) uppsatt
en stuga och ett fähus. Jordmånen därstädes var av fin sandmylla och något
stenbunden upptogs till 2 tunneland. En holme därutaniföre, av samma
jordmån upptogs även till tre tunneland. Skogen däromkring var av tall,
gran och björk."
I mars 1806 utfärdades ett frihetsbrev på 15 år.
Kunglig befallningshavare ansåg att nybygget kan och bör inrättas.
Sålde
Enligt gamla skrifter tycks Eric Burman ha sålt halva
nybygget till en Jakob Jakobsson år 1806. Men denne bosatte sig aldrig på
platsen utan sålde sin del vidare till hyttmästare Abraham Carlberg i
Adolfström i maj 1807. Jakobsson lär ha kommit från Brännäs.
1807
infördes Burmans del i uppbördslängderna, och året efter Carlbergs. De
kallades Långviken.
Flyttade till Skellefteå
En Nils Benjaminsson lär ha bott i
Långviken. Denne bodde dock endast ett år i kommunen enligt
husförhörslängderna.
Han flyttade 1810 till Skellefteå.
Frihetsbrev
Redan 1809 dyker Mårten Olofsson Lestander upp
som nybyggare i Dragnäs (Långviken). Men såväl Eric Burman som Abraham
Carlberg står kvar i uppbördslängderna. 1810 insynade Eric Burman Svannäs
och 1811 Bellonäs.
I oktober 1812 får han frihetsbrev på Björksele, som
troligen är Märsa.
Låg öde
Nu tycks Långviken bli öde ett tag. 1818 heter det
att nybyggesdelen "en längre tid skall ha legat öde". Då träder Mårten
Olofsson Lestander in i bilden igen.
Häradsrätten behandlade ägosyn av
hans nybygge och även det ödeliggande nybygget.
I april 1818 får
Mårtensson Lestander ett utslag på att han var ägare till Dragnäs.
Myrslogar
1821 behandlade häradsrätten skattläggningssynen på
Dragnäs:
"... öppen åker till vid pass en tunnas kornutsäde i mindre
bördig men någorlunda frostfri jordmån. 1-2 hästar, 5-6 kor och 30-40
småkreatur (både får och getter), svaga och kringspridda myrslogar.
Mulbetet bärgerligt, tillräknelig skog till byggnadsvirke, gärdsel och
vedbrand, något djurfång samt gott fiske i Storavan."
Släktkrönika
Mårten Olofsson Lestander efterträddes på
1830-talet av sonen Olof Mårtensson.
1836 fanns också en nybyggare
Johan Mårtensson i Dragnäs. Denne dog 1837.
Släktkrönika Mårten
Olofsson Lestander:
Mårten Olofsson Lestander föddes 1764 som son
till klockaren Olof Laestander och Anna Mårtensdotter i Båtsjaur. Till
Långviken kom han närmast från Kasker.
Mårten Olofsson Lestander gifte
sig 1793 med Elsa Gretha Olofsdotter Holmström född 1769 i
Kuorrokveik.
Sonen Olof Mårtensson föddes 1798 och gifte sig 1826 med
Chatarina Christina Åberg, född 1796. Deras son Johan Petter Johansson
Lestander (Jan Petter) föddes 1834 och gifte sig 1860 med kusinen Gretha
Caisa Olsdotter Laestander född 1821.
Jan Petters och Greta Caisas son
Karl Ludvig Laestander föddes 1 februari 1861. Han gifte sig annandag jul
1892 med Johanna Wilhelmina Westerlund från Märsa, född 25 februari
1870.
Johan Arthur Laestander, son till ovanstående, föddes 1902 och
gifte sig med Frida Lovisa Ulrika Nilsson född 1900. Hustrun dog 1946.
Arthur Laestander gick bort 1998.
Dottern Ruth, född 1928, var gift med
Ernfrid Nilsson från Bodbysund. Ernfrid gick bort 1997.
Sonen Martin,
polis i Arjeplog, bor i dag i Långviken.
BOSSE JOHANSSON
Fakta om Långviken är hämtat från:
* Silvermuseets samlingar
*
Samtal med Ruth Lestander
* Anteckningar av Alexander Lundström och
Samtal med bybor.